Tänkte berätta om min barndom och min uppväxt som jag skrev i något inlägg tidigare. För har lust att skriva nu, aa men här är min story:

Mamma och pappa skilde sig när jag var 2-3år, de va inte så jobbigt eftersom jag och min lillebror var så småa. Vi tycker fortfarande att det inte är nå farligt med det, vi vet ju att dom inte trivs i varandras närhet.
Iallafall jag och Emil bodde hos pappa varje helg ungefär, men när vi blev några år äldre vägrade vi åka dit, speciellt jag som sprang iväg och gömde mig i skogen en bit bort från där vi bodde, såfort mamma sa åt oss att packa allt och att pappa var påväg började jag gråta och sprang iväg. Det hade jag glömt bort, men min mamma berättade det för mig för ett tag sen. Jag och min lillebror kom iallafall iväg hem till pappa nästan varje gång. Anledningen till att vi inte ville åka dit var att vi var rädda. Vi var så jävla rädda för våran egna pappa. Rädd att han skulle misshandla oss(bitchslap). Min pappa har massa psykiska sjukdomar, och har väldigt svårt att kontrollera sin ilska, ni kanske nu tänker, "va fan spelar det för roll?! Man ska inte slå barn, eller någon över huvudtaget". Men det var inte hans fel, jag och min lillebror borde tänkt efter att inte bråka och slåss så mycket, mer än vanligt. När jag var ca9-10år och kom hem från pappa satt jag bara och grät i trapphuset och vägrade berätta varför, lillebror gröt också såklart. Mamma vart rädd och frågade om och om igen vad som hade hänt. Tillslut orkade inte lillebrorsan hålla det inne längre, han sa tyst "vi är rädda för pappa, han slåss". Mamma sa då: "Va sa du nu?!" han upprepade sina ord men med mer styrka i rösten. Mamma blev orolig och arg, hon kom till mig och frågade om det var sant. Då grät jag ännumer och lyfte på huvudet och nickade. Hon tog in min och satte mig och Emil i soffan och höll om oss. Hon tog kontakt med polisen och soc. Jag fick sitta i förhör, jag ville inte snacka men jag kämpade och höll tårarna inne när jag pratade. Jag höll helt enkelt på att bryta ut. Det slutade med att vi inte fick sova hos honom och inte träffa honom. Nu träffar jag honom när jag känner för de men jag får inte sova där. Min lillebror måste ha en kontaktperson med sig om han ska träffa pappa. Min pappa betyder mycket för mig oavsett vad han utsatt mig för, jag älskar honom och han är snällare, lugnare och kontrollerar sig bättre.

Aa nu vet ni om vad som hänt mig, och hur min barndom sett ut.
Snackar någon skit om min pappa eller nå så smäller det till i huvudet och ba PANG! :) så chilla

bjuder på bilder på syskon och jag , mamma och jag, pappa och jag:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Igår va jag på bio heheheheheh Med Josefine heheheheheh Pössssspösss...

Igår var det ju cruzing som alla kanske vet, såg massa snygga bilar och var med massa gött fölk! Det var helt klart årets höjdpunkt! Hade grymt kul även fast jag minns lite cp pga att jag drack alkohol.. Kommer ihåg lite iallafall som jag kan dela me...

Okej asså jag kom på lösenordet nu haha orkar inte... Men måste berätta lite som hänt :) Jo livet rullar på det äger bara rent sagt:) jag sitter i min säng med värsta sommar feeling och lyssnar på musik! Ska renovera rum-helvetet snart hoppas jag...

Okej vaknade imorse såklart... Skullegåpå toa.. Glömt att jag har mobilen i bakfickan, vad händer jo telefon helvetet ramlar i toan och så slutade mitt ljud funka FAN! Det ända positiva är att man kan få ljud i hörlurarna iallafall. Ibland hatar ...

Igår var en helt underbar dag förutom att de var första gången jag spydde sen ca 7år sen. Men iallafall så vill jag bara hälsa alla som var med mig igår natt och tog hand om mig att jag älskar dom, ni är bäst min bro'sNsis's! Bjuder på en söt lite...